Börjar så smått att inse, nej inte inse.. acceptera, att livet går upp och det går ner. På något vis är det väl så att det går inte att skära bort obehagliga situationer, även om det tillfälligtvis skulle kännas behagligt. Det måste på något finnas kontraster i tillvaron, något som utgör en skillnad.
Som många andra, brottas jag ofta med en känsla av otillräcklighet. Jag är rädd för att bli utbytt, det gäller många situationer. Jag vet att jag måste lära mig hantera det där..
En vän till mig, sa väldigt simpla ord, men ord jag behövde höra.. " I livet kan du inte gå tbx o ändra, men däremot ta lärdom av dina misstag o inte göra om dom.. ". Det är ju precis så det är, man vet om det.. men det handlar väl om att själv nå den insikten.. och jag tror jag närmar mig så smått.
Livet kommer alltid att drabba oss på olika vis, det kan vi inte påverka.. dock kan vi förbereda oss genom att klä oss i rätt rustning. En rustning som gör att vi vågar uppleva, känna och tro.. för även om saker och ting inte alltid blir som vi först tänkte eller ville så kan vi haft en bra tid dess för innan. Om vi däremot blickar svart på allting, bara ser riskerna - då kommer ju allt bli mörkt och tungt.
Stöt bort det negativa och andas in det positiva..
Våga tro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar