"Jeansen passar inte längre men det får man ta tag i nu efter semstern", hörde jag Pernilla Wahlgren säga på nyhetsmorgon idag. Jag upplevde det som en tröst att det är fler än jag som lagt på mig under sommaren, fler än jag som nog gått upp en storlek.. tillochmed Pernilla Wahlgren! Då är jag inte ensam alltså.. och definitivt inte sämst i världen! Åter igen "vi behöver någon annan till att säga att det är okej".
Klänningen jag köpte idag stramade på tok för mycket för höfterna. Men jag gillar den. Kanske kan detta hjälpa mig att bli mer motiverad med de dummheter jag tagit mig för? Kanske kan detta göra att jag äter lite nyttigare och tränar? Jag hoppas det, jag hoppas på hösten.. jag hoppas på mig själv!
Hur kan man å ena sidan vilja något så mycket men å andra sidan inte göra ett skit åt saken?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar