Leva för att låta leva
Stund läggs till stund i historien
Inget är nytt allt föds om igen
Vi bär med oss allt under stjärnorna
Ändå så sägs det, det händer nåt nytt, vi lär oss nånting....
jag undrar...
Skörast av allting är kärleken
Vi lär oss från början att slåss för den
Såra är lättare än att va sårbar
Öga för öga och tand för tand, för att vinna varann....
Men när alla ord har tagit slut
så kommer sanningens minut
när det inte finns nåt mer att säga
När vi trots allt har valt att stanna kvar
för att kunna ge varann ett svar -
Jag förlåter dig, jag förlåter dig, jag förlåter dig
Då kan vi leva för att låta leva
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar